24 september 2018

När alla andra vill vara inomhus, då är fjällräddningen ute. Såväl vid sol och värme som vid snöstorm eller hällregn har Anders Holmgren naturen som sin arbetsplats. Han är förutom fjällräddare även sjuksköterska, naturvårdsvakt samt instruktör inom fjällräddningen, och ägnar därmed den största delen av sin tid åt att hjälpa andra människor som råkat illa ut, ofta i utsatta situationer i fjällmiljö.

Uppvuxen i Jämtland har Anders alltid haft ett stort intresse för natur och friluftsliv, men även av sjukvård. Han gjorde lumpen som sjukvårdare och parallellt med det jobb han har idag som sjuksköterska läser han specialutbildningen till att bli ambulanssjuksköterska. Idag jobbar han på akutmottagningen i Östersund och Ambuss, en patienttransport som utgår från sjukhuset i Östersund till Umeå. Sjukvårdskunskapen är bra att ha med sig i rollen som fjällräddare, där han även verkar som instruktör inom första hjälpen.

Fjällräddningen verkar under polisen och kallas ut då personer skadat sig ute på fjället, eller för att leta efter försvunna personer men även för att hjälpa till vid extrema situationer som vid sommarens skogsbränder, då Anders och kollegorna hjälpte till med bland annat släckning och evakuering. Även om det många gånger handlar om utsatta situationer känner sig Anders trygg i arbetet.

– Dels är vi utbildade och har bra utrustning, dels åker vi alltid ut tillsammans. Vi känner varandra, litar på varandra och de risker vi tar är kalkylerade risker utifrån stor kunskap och lång erfarenhet. Vi har alla god lokalkännedom och vet vad vi gör.

För Anders ligger mycket av tjusningen med fjällräddningen i problemlösningen; att utifrån rådande väder och situation behöva hitta lösningar för att kunna hjälpa andra. Vare sig det är sommar eller vinter behöver fjällräddningen kunna ta sig ut på fjället, med skoter, fyrhjuling, till fots eller med helikopter.

– Men vid extrema snöstormar finns det inte en helikopter i världen som kan ta sig ut, och då är det skotern som gäller.

Han minns en sådan storm för några år sedan.

– Det började med att vi skulle ut och hjälpa en person som hade gjort illa knät, men så slog vädret om till rejäl snöstorm och vi fick betydligt mer att göra. Innan dygnet var färdigt hade vi hämtat upp 22 personer ute på fjället. Skotrar välte, saker blåste bort eller blåste sönder och många som var ute hade inte koll på vilket väder som väntade. Bland annat plockade vi upp fyra damer i regnställ, utrustning som är långt ifrån tillräcklig i den typen av väder.

Dålig utrustning är generellt ett problem bland de som ger sig ut i fjällen. Oavsett om man bara ska gå en kort sträcka så kan saker inträffa och vädret kan svänga, och Anders menar därför att du alltid bör ha med dig tillräckligt med utrustning för att kunna klara minst en natt ute på fjället. För fjällräddningen är utrustningen extremt viktig, och i kombination med rätt kunskap och förberedelser är det vad som gör att de kan vistas ute när alla andra helst vill vara inomhus.

– Det är såklart att det är speciellt att jobba i extremt väder så som snöstormar. Det dånar runt dig, snön driver så mycket att allt smälter ihop och du knappt vet om skotern går framåt. Det är som att vara i en mjölpåse. Men det finns också en tjusning med att vara ute i riktigt dåligt väder när du vet hur du ska hantera det och känner att du klarar av det.