27 maj 2019

Som tur är finns det få djur i Sverige som är giftiga. Men vet du vilka de är och hur du ska agera om du blir biten eller stucken?

Fjärsing

Om du är ute i naturen och plötsligt blir illamående kan du ha haft oturen att stöta ihop med ett av Sveriges giftiga djur. Om du till exempel befinner dig på västkusten och tar ett bad kan det vara läge att se upp för Fjärsingen. Den lever under sommartid på grunt vatten, ofta nerbäddad i bottensanden. Fjärsingen har gifttaggar som sitter på gälarna och på den främre ryggfenan. Giftinjektionen utlöses automatiskt i försvarssyfte vid beröring av fisken. Även döda fiskar har gift i taggarna. Oftast sker olyckor i samband med att fisken avlägsnas ur nät men det händer också att badande råkar trampa på fisken. Reaktionen är främst lokal, intensiv smärta med svullnad och missfärgning av huden. Smärtan kan hålla i sig i ett dygn medan svullnaden kvarstår i flera veckor. Dessutom förkommer symptom som huvudvärk, yrsel, frossa, svettningar och illamående.

För att så fort som möjligt försöka minska giftets verkan bör du göra följande:

  • Sänk snarast ner den angripna kroppsdelen i varmt vatten eller annan vätska. Vätskan ska vara så varm som möjligt utan att det bränns, 40 till 45 grader. Testa temperaturen på en oskadad kroppsdel först.
  • Håll kvar kroppsdelen i den varma vätskan i en halvtimme upp till en timme, eller tills smärtan går över. Eftersom giftet blir mindre aktivt av värme minskar skadorna. Fyll på med nytt hett vatten så att vattnet fortsätter vara varmt.
  • Försök ta bort eventuella rester av gifttaggen.
  • Håll den angripna kroppsdelen så stilla som möjligt.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du får huvudvärk, yrsel, frossa, svettningar eller blir illamående. Du bör kontakta vården om du inte kan få ut taggresterna själv. Detsamma gäller om du själv inte lyckats lindra smärtan inom trettio minuter, eller om svullnaden eller smärtan ökar. Kontakta även en vårdcentral om sårområdet efter några dagar blir rött och svullet med varbildning.

Getingstick

Reaktionen på stick av geting eller bi är i regel endast lokal och yttrar sig som brännande smärta, svullnad, rodnad och klåda på stickstället. Svullnad efter stick i munhåla eller svalg kan dock innebära risk för kvävning.

Detta kan du göra själv:

  • Försök att ta bort gadden
  • Lindra smärtan med kyla
  • För att lindra klåda och sveda kan du badda med alsolsprit eller stryka på alsolgel. Du kan smörja med kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain. Du kan även smörja med kräm och salva som innehåller hydrokortison.

När och var ska jag söka vård?

Ring 112 om du får en kraftig allergisk reaktion. Tecken på det är till exempel att du mår illa, kallsvettas, känner dig yr och blir mycket blek. Andra symtom är att du svullnar i ansiktet, på läpparna och i svalget, får nässelutslag, hosta, hjärtklappning eller svårt att andas.

Huggormsbett

Årligen vårdas cirka 250–300 personer på sjukhus till följd av huggormsbett och av dem får 20–30% måttliga till allvarliga symtom. Reaktionen efter huggormsbett varierar kraftigt beroende på mängden injicerat gift. I 25–30% av fallen uteblir symtom, vilket beror på att inget gift sprutats in. Vanligen ser man två små bettmärken med 6–9 mm mellanrum.

Detta kan du göra själv:

  • Var stilla och vila eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
  • Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt.
  • Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta svullnar upp.
  • Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller dra åt ett skärp eller liknande runt den ormbitna kroppsdelen. Det kan förvärra förloppet.

När och var ska jag söka vård?

Alla som har blivit huggormsbitna bör observeras på sjukhus. Även om du är opåverkad ska du inte åka ensam utan be om hjälp med att ta dig dit. Vid allmänpåverkan som illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, yrsel, kallsvettning, hjärtklappning, svullna läppar eller andningsbesvär ska du genast ringa 112 för att få hjälp med transport till sjukhus.

Fjärilslarver

I Sverige finns också några arter av fjärilar vars håriga larver kan orsaka besvär hos människor, framför allt när barn leker med dem. Vid kontakt med larverna kan deras hår tränga in i hud och slemhinnor, där de framkallar lokal inflammation. Vanligast är en stickande känsla samt rodnad, svullnad och ibland blåsor på exponerade områden. Detta kan utvecklas inom några timmar och kan kvarstå i någon dag eller upp till en vecka.

Maneter

Maneter tillhör nässeldjuren. De är försedda med särskilda små blåsor, så kallade nässelceller. Dessa finns på manetens tentakler (trådar) samt på munarmarna som sitter på manetens undersida. Efter beröring sker toxinutsläpp från nässelcellerna genom en liten hullingförsedd tråd som fastnar i huden. Röd och blå brännmanet men även kompassmanet är arter som har tillräckligt kraftiga nässelceller för att brännas. De ger så gott som alltid enbart lokala symtom.

När och var ska jag söka vård?

Du bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du får ögonbesvär efter att ögonen kommit i kontakt med en manet. Detsamma gäller om du har fått en kraftig reaktion i huden med utbredd rodnad, svullnad och kraftig ömhet. Du ska också söka vård om du får feber och känner dig medtagen.

Tänk på

  • att om man fått en allergisk reaktion i samband med geting- bi- eller humlestick är det lämpligt att tala med en läkare om eventuella mediciner att ha till hands om man skulle bli stucken igen.
  • att lämpliga skor eller stövlar kan skydda mot ormbett. De flesta blir bitna i foten eller ankeln.
  • att aldrig plocka upp ormar.

Kategorier: Nature & High Vis