5 november 2019

Linda är bandytjejen från Edsbyn som först tänkte sig en tax men nu bor i norra Jämtland tillsammans med sin familj och deras 9 Siberian huskys. Där ägnar hon sig åt sin stora passion, draghundsport.

Egentligen var Linda på jakt efter en tax, men så plötsligt var den här vackra, röda Huskyn bara där.

– Jag visste direkt att det var honom jag ville ha, säger Linda.

Hon tog hem honom och ganska snart blev det ytterligare en hund. Också Husky såklart.

– Tillsammans med dem upptäckte jag barmarkssporten och sedan blev jag övertalad att även prova släde och längre distanser, berättar Linda.

Hon åkte upp till Norråker, en by i norra Jämtland med 120 invånare. Där fick hon för första gången uppleva känslan av att stå på en släde bakom ett spann med 6 dragtokiga Siberian huskies som älskar att dra och gör det mil efter mil.

– Det var helt fantastiskt, jag blev biten direkt. Både miljön och hundarna gjorde att jag var fast, här ville jag bo.

Linda la bandyn på hyllan och flyttade upp till Norråker med sina hundar. Nu, ca tre år senare, har hon sitt andra barn och kennelns andra kull på gång samtidigt.

– Ofta möts vi av fördomen att hundarna blir tvingade att göra detta, men så är det absolut inte. Så fort hundarna hör att jag stänger källardörren så vet de att det är mat eller träning på gång och då blir de helt tokiga. De älskar detta!

Det är viktigt att man är ett team tillsammans med sina hundar och att man känner var och en av dem.

– Det är bara då du kan se om någon av dem har ont eller ur form. Alla hundarna har helt egna personligheter, jag kan säga nåt om varje individ, säger Linda.

Detta är extra viktigt under medel- och långdistanstävlingarna då man är borta många timmar och sover på checkpointen eller ute efter spåren.

– Man måste stå ut med sig själv och klara av att vara ensam om man ska trivas med den här sporten, menar Linda. Det är iskallt, ögonen klibbar ihop och det tar inte många timmar när man är trött och kall innan man börjar tänka konstiga tankar. Men så är det också en väldigt speciell känsla när man genomfört en tävling och börjar närma sig mål. Hundarna är glada och man själv gråter. Man gläds åt andra när de går i mål också för man vet exakt vad de gått igenom.

– Det är svårt att förklara tjusningen för någon som inte upplevt detta, säger Linda. Det är på släden det börjar, när man känner kraften i hundarna som drar. De bara tuffar på mil efter mil och du bara står där och njuter. Man är ute i naturen och det är helt tyst och det enda man hör är hundarnas andetag och rätt vad det är står det en ren eller järv där. Eller nattetid när man släcker pannlampan och det är norrsken.

Det händer då och då att någon frågar hur mycket det kostar att köpa exempelvis en Siberian husky.

– Då svarar vi alltid att man får räkna med någon miljon, för det slutar aldrig med bara en hund. Har du en gång köpt en polarhund löper du stor risk att drabbas av det som brukar kallas för ”polarsjukan”, skrattar Linda. Det börjar med en hund men slutar med gård, bilar, hundtransporter och, såklart, många fler hundar…